Historia

Fynd från bygden visar att det fanns människor i område redan för 4000 år sedan. En spjutspets från den tiden hittades 1948 under en dikesrensning intill Renforsbäcken. Under den yngre stenåldern hade området direkt förbindelse med havet. Mjödvattnet fanns då i den yttersta skärgården. Idag befinner sig Mjövattsträsket dock 42 meter över havet på grund av landhöjningen.

De första bosättningarna i byn härstammar förmodligen från 1400-talet. Pappersdokument från 1500-talet ger möjlighet att hitta uppgifter om byn. Skattelängder från 1543 visar t.ex. att det fanns sex bönder i byn vid den tiden. Dessa hade tillsammans 28,5 spannland åker och 40 spannland äng.

Befolkningen i byn var tämligen konstant fram till i mitten av 1700-talet då den plötsligt ökade snabbt. 1775, efter en period av befolkningstillväxt, byggdes kyrkvägen från Burträsk till Mjödvattnet. Under 1860-talet emigrerade många från byn, bland annat till Amerika och till malmfälten i Norrbotten. Bland annat antyds i boken att 1860-talets emigration berodde på missväxt, som lär ha inträffat 1867 och 1868.

Genom merparten av byns historia, till långt in på 1900-talet, har jordbruket varit den dominerande försörjningen. Skogsbruk, tjärbränning, kolning, salpeter, pottasketillverkning och flottning har dock varit viktiga binäringar. Dessutom har många i byn ägnat sig åt olika hantverk. Skräddare, skomakare, snickare och smeder har varit vanliga yrken långt in på 1900-talet.

Idag finns en industri i Mjövattnet, Nymek, som är ett underleverantörsföretag.

Här kan du lära dig vårt modersmål, du kan även läsa om hur vår vackra by kom till. Under vintern 2001 - 2002 har man i cirkelverksamhet utarbetat ett lexikon. Läs den spännande berättelsen om hur Mjödvattnet kom till på bondska eller svenska om du föredrar det.

För laang sea, härske en hääx över vattne. Se åg över Burälva som da som nu flöjt förbi Mjövattne jönom Vallsträske deill have söör om Lövanger. Lövangersborn gjort häxa garn. Hon ändre loppe se att älva flöjt jenom hääli Mjövattne å nölöver att Buur.

Jarnaomkren ha faltje fånnise i atmeinstone 4000 ar. Antagigen komme dem fra melaeuropa. He kan dokumenteres deill exempel fra en spjutspets borti fleinta som nan fann 1948 deri Renfarsbäitjen. Falkmaingda hav unner ara variere, som högst vare unner mittn a 1950-tale ve 300 männisch, men i dag jere bara ca: 150 stytcha som bo jarna.

Man tårs knappast taantsj oppa hur he voor om eint NYMEK fånnis, sjölve schötebarne, som fastän illsnedu stokara hote ve att tjvångsförflöitt fortsätte att förschöri stordäiln a böissfalke.

Däermot hav jordbruke närmest förswånni, he feinns visst bara ein enda bonn som hav kräka jeri byn. Läisamt vaare da skola å sen affärn förswann. Men Mjövassa vara a tjurskalla. Ve ärnvises ve att hoppas oppa framfin å hava trewlit unner tiin.

Ve hava ju lokal´n där nästan all hava ”skåpa a´staa”, gymnastisere å idrotte a nage slag. Sistara ha ve hadd julmarknad där åg. En hop fiin a onga feinns åg som viili ta över.

Förr i tin fanns jeri byn ä, visserligen litet men ändá biblotek. Nu kom bokbussin deill oss ein gaang i marnen. Mán kurscha arrangscheres. Just nu: Data bondska tregårds och teater. En vävkursch som alldri sluut feinns åg, där ska je anmääl je. Waal je intresserad a byn ska je kööp byaboka, där staar all käila man veill vetta.

För länge sedan härskade en häxa över vattnet, däribland också över Bureälven som då liksom nu flödade förbi Mjödvattnet, vidare via Vallsträsket till havet söder om Lövånger.

Något hos Lövångersborna gjorde häxan förtörnad så hon ändrade älvens lopp så att den i stället flöt genom hela Mjödvattnet och vidare mot nordost till Bureå. I våra trakter har människor funnits i åtminstone 11000 år, antagligen invandrade från mellan Europa.

Detta kan dokumenteras bl.a. genom en spjutspets av flinta, hittad 1948 vid Renforsbäcken. Folkmängden har över åren varierat, var som högst under femtitalet med omkr. 300 invånare men är i dag nere på ca: 150. Man vågar knappt tänka på hur det vore om inte NYMEK fanns, vår omhuldade industri som trots illvilliga hot om tvångsförflyttning och kristider envist fortsätter att försörja huvuddelen av byns invånare. Däremot har jordbruket närmast upphört att existera.

För närvarande finns en enda ”riktig” bonde med boskap inom byn, En stor förlust var också när affären upphörde på 90-talet och skolan lades ner ännu tidigare.

Men Mjödvattsborna är ett tjurigt släkte. Vi envisas med att hoppas på framtiden och roar oss under tiden. Bland annat i den ofta frekventerade ”lokal´n” där det anordnas fester, gympa, grötfester, julmarknad etc.

Många härliga ungdomar finns också som kan ta vid. På den gamla goda tiden fanns här i byn ett visserligen litet men dock bibliotek. Nu kommer bokbussen till oss var 4:e onsdag. Många kurser anordnas; för närvarande: Data, bondska och teater. En vävkurs pågår kontinuerligt sedan 1996 Detta är ett litet utdrag ur byaboken som kan köpas här.